Intressant att veta om hjärtat - viking-hjartlung.se
7
page-template-default,page,page-id-7,ajax_updown,page_not_loaded,boxed,vertical_menu_enabled,,side_area_uncovered_from_content,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-10.1.2,wpb-js-composer js-comp-ver-5.1,vc_responsive

Intressant att veta om hjärtat

Viking Hjärtlung headerOm man viker handen till en knytnäve har man framför sig den ungefärliga storleken på ens hjärta, och det är just mellan lungorna som det befinner sig.

Den del av hjärtat som befinner sig på den övre sidan har namnet ”Basen”, och det är här som de större blodkärlen tar sig från och till ens hjärta. Innan vi människor ens är födda börjar våra hjärtan slå, och ett foster vid så ung ålder som tre veckor har ett bultande hjärta.

Vi har tidigare talat om några av de funktioner som blodet har, och det är som sagt hjärtat som ser till så att detta blod pumpas runt i kroppen.

Tro det eller ej behöver dock hjärtat även försörjning genom blodet, och kranskärlen finns där för att hjälpa denne process. Dessa kan beskrivas som mindre artärer som mynnar ut från aorta. Kranskärlen ligger likt ett spindelnät runt vårt hjärta, och ser till så att hjärtat får blod mellan varje slag.

Ingenting kan ju dock enbart fungera av sig självt, och en sak som många säkerligen undrar över är just vad det är som får hjärtat att slå.

Om man tar en titt på den övre sidan av hjärtat finner man en ytterst liten del som går under namnet sinusknutan. Det är hjärtmuskelceller i höger förmak som tillsammans bildar denne.

Muskelcellerna upplever urladdningar som enkelt tar sig till båda förmaken. En

längre process börjar där impulsen tar sig till hela hjärtat, vilket leder till ett hjärtslag.

Hjärtat är väldigt intressant på så sätt att vi inte kan kontrollera det. Vi kan

självmant välja att andas, blinka, svälja, röra på oss, dra ihop våra muskler och mycket mer, men hjärtat slår vare sig vi vill eller inte.

Trots att vi själva inte har något säg över vår hjärtrytm finns det två olika nervsystem som kan ändra på hjärtats slagtakt under en stund. Om vi exempelvis känner oss stressade kan ett av dessa nervsystem göra så att pulsen ökar och blodet pumpas runt snabbare.

Det andra nervsystemet fungerar tvärtom, och gör istället pulsen långsammare.